kerstin emelie margaretha

Samtidigt som om det känns som om hela mitt liv står stilla så känns det som om det är nu allt händer. Konstigt att känna två saker som är varandras motsatser. Men är van vid att ha kluvna tankar som saker och ting, att ha en hjärna som motarbetar sig själv hela tiden kan vara extremt påfrestande. Men det är väl så det är att vara född i vågens tecken och med en extra dos velighet =)

Att väga alla tankar, för och nackdelar, hur känner andra och hur känner jag, är mina känslor viktigare än andra eller huvudsaken att andra har det bra och får som de vill.

Varför ska man ständig känna pressen att man måste vara alla andra till lags, vad är det som gör att man känner så? Men jag tycker ju om och mår bra av att känna att jag kan hjälpa och ställa upp på andra men jag måste erkänna att jag är extremt dålig på att stanna upp och känna efter vad vill jag egentligen, vad är det som jag mår bra av. Men jag mår kanske bra av att vara alla andra tillslags men mår otroligt dåligt när jag upptäcker att jag inte räcker till och vill klona mig.

Många tankar så här en lördags kväll...